Lektionsbrev
Klassuppdragets varaktighet: 45 minuter
Målgrupp: Lämplig för elever mellan 8 och 12 år.
Sanne och André har ett problem – deras mor- och farföräldrar älskar att vara på internet, men tyvärr blir äldre i vår närhet ofta måltavlor för nätbedrägerier. Nu behöver de klassens hjälp! Bedrägeriförsök och märkliga meddelanden strömmar in, och de äldre behöver veta vilka meddelanden som går att lita på och vilka som hör hemma i skräpposten.
Genom att använda de fem grundläggande reglerna för nätsäkerhet får eleverna agera som första försvarslinje mot illvilliga meddelanden. Är meddelandet säkert att godkänna, eller är det dags att slå larm och anmäla?
Läromål
Eleverna lär sig...
- att identifiera säkerhetsrisker vid användning av digitala system och data för att kunna genomskåda dolda hot i sin digitala vardag.
- att värdera de dilemman som uppstår när man delar personuppgifter och förstå konsekvenserna av att sprida information om sig själv och andra.
- hur man hanterar olämpligt innehåll, osjysst beteende och akuta säkerhetsrisker genom att agera istället för att bara titta på.
- hur man använder digitala system säkert och applicerar rätt tekniska skydd för att proaktivt säkra både data och utrustning.
- hur man coachar andra i sin närhet genom att kommunicera och sprida sina kunskaper om nätsäkerhet och personlig integritet (privacy).
Koppling till DigComp*
- D4: Säkerhet, välmående och ansvarsfull användning
DigComp (the Digital Competence Framework for Citizens) är ett ramverk från EU som beskriver de digitala färdigheter människor behöver för att använda teknik på ett tryggt, säkert och ansvarsfullt sätt. För lärare i grundskolan fungerar det som ett stöd för att hjälpa barn att lära sig grundläggande kunskaper, som att hitta information på nätet, skapa digitalt innehåll, vara säkra online och bete sig respektfullt i digitala miljöer. DigComp skapar en gemensam europeisk standard för vad det innebär att vara ”digitalt kompetent” i olika åldrar.
Verktyg
Ordlista
- Cyber: Detta är samlingsnamnet för allt som händer i den digitala världen. Det handlar om internet, datorer, appar och hur vi kopplar upp oss mot varandra.
- Nätfiske (Phishing): Tänk dig en fiskare som kastar ut ett bete och hoppas på napp. Vid nätfiske gör kriminella precis samma sak, fast med falska e-postmeddelanden eller sms som lockbeten. De försöker lura dig att klicka på länkar eller besöka falska hemsidor för att stjäla lösenord och pengar. Tips: Vill ni fördjupa er i ämnet? Kolla även in vårt specifika uppdrag om ”Nätfiske”.
- Virus: Ett virus är en skadlig kod eller ett program som smyger sig in i en dator eller mobil för att ställa till oreda. Det kan radera filer, stjäla information eller göra enheten långsam.
Lektionen
Introduktion - 10 min
Berätta för eleverna att de idag kliver in i rollen som cyberagenter med ett viktigt uppdrag: att hjälpa andra som utsätts för ovälkomna meddelanden och bedrägeriförsök. Förklara att de kommer att få lära sig att granska misstänkta meddelanden genom att använda cyberagenternas fem gyllene grundregler.
Inled gärna lektionen med att säga detta till eleverna: "Visste ni att det inte bara är barn som kan bli lurade på nätet? Vuxna, och särskilt mor- och farföräldrar, får ofta konstiga meddelanden som de inte vet hur de ska hantera. Idag är det ni som är experterna. Sanne och André behöver er hjälp att granska deras inkorgar. Är ni redo att bli deras digitala livvakter?"
Skapa en tankekarta tillsammans på tavlan. Skriv "Oönskade meddelanden" i mitten och fråga klassen:
"Vad tänker ni på när ni hör att ett meddelande är oönskat eller misstänkt?"
Huvuddel - 30 min
Berätta för eleverna att ni nu ska spela tillsammans och gå igenom reglerna. Här bör du även dela upp klassen i fem olika grupper. Låt varje grupp ansvara för att komma ihåg en av de fem reglerna.
Före och efter: Vi kommer att ställa samma frågor i början och i slutet av lektionen. På så sätt kan vi se hur mycket mer vi har lärt oss som cyberagenter under tiden!
Cyber-Quiz: Vad gör du?
Här är frågorna som dyker upp i spelet. Låt eleverna rösta med kroppen (se tips nedan) för att välja rätt svar.
Fråga 1: Om du ser en länk som ser konstig ut men där det står att du vunnit ett pris, vad är det säkraste valet?
- Öppna inte länken, eftersom den kan innehålla ett virus. ✅
- Öppna länken. Det kan vara något kul.
- Dela länken med dina vänner så att de också kan vinna.
Fråga 2: Du får en elak kommentar i en chatt under ett spel. Vad är bäst att göra?
- Stäng spelet och spela aldrig mer online.
- Ignorera kommentaren och rapportera till en vuxen eller i spelet om det fortsätter. ✅
- Svara med en elak kommentar så att den andra personen också mår dåligt.
Fråga 3: Du spelar ett spel och någon frågar efter personlig information, som din adress. Vad ska du göra?
- Ge informationen, du kanske får en ny vän.
- Hitta på en annan adress och dela den istället.
- Dela aldrig personlig information, eftersom du inte vet vem det är. ✅
Fråga 4: Någon online ber om ditt lösenord för att kunna ladda ner nya prylar åt dig. Vad gör du?
- Säg nej och berätta för en vuxen. ✅
- Ändra en bokstav i lösenordet och ge ut det.
- Ge ut det! Det låter ju superbra!
Gör lektionen interaktiv!
För att göra uppdraget på storskärmen mer levande kan ni använda dessa metoder:
- Rollspel vid läsning: I uppdraget berättar Sanne och André om internet. Låt eleverna läsa rollerna! Dela ut karaktärerna: Elev X läser Andrés text och Elev Y läser Sannes text.
- Kroppslig omröstning: När ni ska göra val i spelet, låt eleverna rösta genom att röra på sig:
- Stå upp om du tror att vi ska välja alternativ 1 (höger).
- Sitt kvar på stolen om du tror på alternativ 2 (rakt fram).
- Sitt på golvet om du tror på alternativ 3 (vänster).
- Genomför klassrumsaktiviteterna! Stanna upp vid de praktiska övningarna i spelet för att diskutera elevernas val.
Avslut - 10 minuter
Använd dessa frågor för att låta eleverna dela med sig av sina tankar och nya kunskaper.
- Vad är det viktigaste du lärt dig idag om säkerhet på nätet?
Förväntat svar: Jag ska aldrig dela personlig information slarvigt, eftersom andra kan använda den på fel sätt.
- Om en familjemedlem (t.ex. en mor- eller farförälder) får ett misstänkt meddelande, vad skulle du ge dem för råd?
Förväntat svar: Jag skulle säga åt dem att inte öppna meddelandet eller klicka på länkar förrän de är säkra på att det är äkta. Jag kan också hjälpa dem att kontrollera det.
- Hur kan du hjälpa en vän på nätet som blir utsatt för kränkningar utan att göra situationen värre?
Förväntat svar: Jag skulle råda dem att blockera personen, rapportera det till en vuxen eller i spelet/appen och visa mitt stöd för min vän.
- Vilka är riskerna med att dela personlig information som adress eller telefonnummer?
Förväntat svar: Främlingar kan störa en eller försöka lura en på pengar eller information.
- Finns det något mer du skulle vilja lära dig eller öva på när det gäller säkerhet online?
Förväntat svar: Jag skulle vilja lära mig mer om hur man skyddar sina konton mot hackare.
- Har du någonsin fått ett meddelande eller en länk som du var osäker på? Vad gjorde du?
Förväntat svar: Jag visade det för mina föräldrar, och de sa åt mig att rapportera och radera det.
- Hur kan man se om en webbplats eller ett meddelande är pålitligt? Vad tittar du efter?
Förväntat svar: Jag kollar om det finns en hänglåskliknande ikon vid adressfältet och om adressen slutar på något bekant, som .se eller .com.
- Skulle du någonsin dela din adress eller ditt nummer online? Varför/varför inte?
Förväntat svar: Nej, för om en främling vet det kan de ringa mig eller komma hem till mig.
- Om en kompis ber dig skicka en bild på någon annan utan att den personen vet om det, vad gör du?
Förväntat svar: Jag skulle fråga personen på bilden om lov först innan jag skickar något.
- Vad gör du om någon säger något elakt till dig eller en vän på nätet?
Förväntat svar: Jag stöttar min vän och vi funderar tillsammans på vad vi kan göra – eller så ignorerar vi det.
- Har du sett en video eller bild som gjort dig obekväm? Vad gjorde du då?
Förväntat svar: Ja, jag råkade se en läskig video. Jag ropade på mina föräldrar och stängde ner skärmen direkt.
Uppföljningsuppdrag: "VI TAR DET MED OSS!"
För att fördjupa kunskaperna ytterligare finns en extrauppgift att göra hemma:
- Dela ut uppgiften "VI TAR DET MED OSS!" till alla elever.
- Låt eleverna lösa uppgiften hemma (gärna tillsammans med en äldre släkting).
- Följ upp i klassrummet om några dagar: Hur gick det? Vad tyckte de om uppgiften?
Tips till läraren: Svaren på hemuppgiften hittar du i bilagan (Appendix).
Tips
- För att få en mer dynamisk känsla kan du låta eleverna turas om att läsa texten, vilket gör upplevelsen ännu mer engagerande och de får träna på högläsning!
- Om du föredrar en tyst lektion kan du stänga av ljudet. Navigera bara till spelets alternativmeny. Denna hittar du nere till vänster (kugghjul).
- Låt oss nu dyka in i klassrumsuppdraget! Utforska de klassaktiviteter som beskrivs på nästa sida.
Bilaga
Vi tar det med oss!
"Hjälp en äldre person att vara säker online!"
Uppgift 1: Prata med din farfar, mormor, en äldre granne eller en annan vuxen om säkerhet på nätet. Fråga dem följande frågor och hjälp dem att lära sig hantera digitala meddelanden och personuppgifter mer säkert. Skriv ner de svar de gav eller de tips du delade i rutorna under frågorna.
- Har du någonsin fått ett misstänkt meddelande? Vad gjorde du med det?
- Vet du hur man kontrollerar om ett meddelande eller en webbplats är pålitligt?
- Vad skulle du göra om någon bad om personlig information online?
- Har du några frågor om säker internetanvändning? Jag kan hjälpa dig!

Uppgift 2: Visa den äldre personen ett misstänkt meddelande eller en okänd webbplats och diskutera tillsammans hur man kan avgöra om det är äkta eller falskt.



Slutsats: Skriv eller berätta i några meningar vad du lärde dig av samtalet. Kunde du hjälpa någon? Vad var det mest överraskande du upptäckte?

Vi tar det med oss! (Svar)
PayPal-email: Fejk. Det finns inget namn på mottagaren och hälsningen är väldig allmän. Första meningen skapar en känsla av brådska, i hopp om att användaren agerar utan att tänka. Det finns också grammatik- och stavfel i mailet om du tittar noga.
Amazon-email: Fejk. Detta nätfiske kommer från en misstänkt e-postadress, inkluderar inte kundens namn och pressar dig att snabbt uppdatera din info.
Netflix-email: Fejk. Det finns stav- och grammatikfel genom hela meddelandet. Kundens namn saknas i hälsningen och "Till:"-fältet är helt tomt, vilket betyder att mailet troligen var en del av en större nätfiskeförsök skickad till fler mottagare.